Phu,… vad jag känner mig \”down\” 🙁
Känner att jag har något i kroppen, eller är det bara psykiskt? Det är kanske stress. När jag ransakar mitt liv bakåt i tiden så är det kanske inte så konstigt att jag mår som jag gör, verkligheten brukar komma ikapp en. Jag vill tro att de problem jag känner med hjärtat har med stress att göra och att det har med tiden bakåt att göra.
Det började 2003, startade 2 egna företag, ett med min då varande man samt ett med mina bröder. Jobbade även hos min pappa och även natt på Bålsta Taxi. 2004 stress, dålig ekonomi i ett av bolagen, konkurs och en massa jobb, jobb, jobb som inte betalade sig 🙁
2005 -2006 bara försvann, kommer inte ihåg…. 2 år borta. Börjar träna för att må bra.
2007 separation/skilsmässa, barnen mår dåligt, träffar ny man,tränar vill finnas till överallt, räcker inte till.
2008 Nytt jobb, stressigt som attan på en redovisningsbyrå, känner att jag aldrig blir klar, blir sambo, ombyggnationer, renoveringar, resor, etc etc. stress stress, räcker inte till.
2009 -2010 fortsätter som 2008, ny chef som jag inte drar 100% jämt med, mår bara sämre och sämre. Vill bara bort från jobbet. VAN TRIVIS
2011 Säger upp mig , får under våren andningsbesvär under uppvärmning på träningen. Tror att det är pollen. Renoveringar fortsätter. Hittade ett nytt super jobb som jag började på i juni. TRIVS! Andningsbesvären forsätter. Jag lägger om träningen i Augusti och börjar enbart styrketräna. Märker inte av andningsbesvären 🙂 Jag tror att allt beror på stress, allt kommer ikapp mig. Därav andningsbesvären som hör ihop med hjärtat.
Har nu fått tid den 9:e januari för ett större EKG test och blodtryckskoll. Jag vill tro och hoppas att det har med stress att göra, då kan jag fortsätta träna 🙂
Funderar på att boka tid hos husläkaren till nästa vecka bara för att kolla blåsljudet. Det borde inte bli sämre av att träna, då jag inom mig mår mycket bättre när jag tränar. När jag nu inte gör något, så blir frustrationen bara större och större. Det är en stress i sig att inte få träna. Nej, nu har jag bestämt mig, jag måste tillbaka till läkaren nästa vecka, jag kan inte vänta.
Jag har ett mål som ska fullgöras, tappar super mycket på denna oaktivitet som är just nu.
Jag behöver min PT och jag behöver min träning, detta är bara sämre för mig. Så är det, jag måste ändå vara den som känner mig själv bäst!
Håller ni med eller??
